God morgon vänner ♥,

klockan är nu 05:10 och jag sitter med mitt morgonte och har precis fått i mig två mackor. Jag som älskar frukost har till och med svårt för att äta nu, det är helt enkelt för tidigt.. Ska försöka fixa ihop en halvtaskig matlåda eftersom jag inte hann efter jobbet igårkväll, har typ ingenting hemma så får bli lite pasta och broccoli. Fantasirikt..! :)

Förra onsdagen när jag var hemma hos Fritte då vi skulle se Grey's, så minns jag att jag tänkte på hur livet är rent allmänt. Hur lätt vi har det, vi som är friska, och hur glada man ska vara för att det är så. Det är klart att det finns hinder och problem för oss också, annars hade det väl inte varit normalt. Men efter att ha varit ute "i verkligheten" på sjukhuset i snart 2 ½ vecka så börjar jag tänka på det mer och mer. Som till exempel att vi kunde promenera i mer än en och en halv timme i träningssyfte utan att behöva stanna var femte meter för att andningen är för tung eller för att hjärtat rusar i 200 slag/min. Eller som bara en sån sak, att kunna gå på toaletten själv, kunna kissa utan att behöva använda kateter, inte ha hjärtproblem eller någon annan sjukdom. För det finns ju verkligen hjärtproblem i alla åldrar har jag märkt nu. Hemskt är det.

Så - vi borde verkligen tänka på det oftare och uppskatta det vi har att leva för och de möjliheter som finns för oss! :) För en sak som jag verkligen märkt är att även de som kommer in med både det ena och det andra, ofta är väldigt tacksamma och glada trots deras tiotal sjukdomar. Om vi tänker efter så är det ganska underbart att vara helt frisk, och då menar jag inte från en förkylning eller så. Jag hade en patient som kom in med akut hjärtinfarkt och med ex antal andra besvär, och när jag förde mitt ankomstsamtal och försiktigt frågade hur han upplever sitt allmäntillstånd, så svarar denne "Förutom mitt hjärta, min cancer och min andning så mår jag JÄTTEBRA. Jag har en underbar fru, så vad finns det att inte vara nöjd med?!". Jag bara log. Think about it! :)

Stor kram!

Jag älskar denna bilden från Båstad, synd att alla inte är med på bilden - men den gör mig verkligen GLAD!