Ända sedan jag kom hem har jag suttit här och läst artikel efter artikel, om den stackars flickan som blev mördad. Läste lite om det på jobb för ett par dagar sen men fick mer info nu... det finns ju inga ord. Att världen och vårt land är så grymt, så obegripligt och så vansinnigt..jag kan inte ens sätta mig in i den världen. Man hör om allting men när börjar man förstå vad som egentligen pågår runt oss? Det känns som att vårt samhälle närmar sig alla sjuka filmer, där människor blir våldtagna, misshandlade eller skjutna till döds.. Ja, det finns många saker som inte stämmer överens med hur en normal värld borde se ut. Det är bara sjukt! Det gör så ont i mig, hur kan bara folks hjärnor tänka i så sjuka banor?! Jävlar alltså.

...jag hittade sen ytterliggare en artikel om en pojke i London. Han var en tvilling med ett barn som dog inuti magen, och hans tillstånd blev kritiskt och en förlossning fick sättas igång redan i v.27. Lillen vägde 700 g och fick plats i sin pappas hand. Han led av lungfel, hål i hjärtat och blödning i hjärnan, levde med hjälp av hundratals slangar och sjukhusapparater. Föräldrarna var inställda på att deras son skulle försvinna. Men från ett tillfälle, då den lille lyckades sträcka ut sin miniarm och krama om sin mammas finger tändes deras hopp igen och han är idag 2 år gammal och fullt frisk.

För att återkomma till min rubrik till det här inlägget..hur hemsk världen än är så tänds det hela tiden nya liv som kämpar för att komma in på livets banor medan andras släcks. Det finns ingen rättvisa i vår värld, men det finns överallt hopp. Och hoppet är det som håller oss vid liv, tror jag. Det och kärlek.

Jag vet inte varför jag snöade in mig i skrivandet nu, men jag kan och kommer aldrig att förstå mig på alla elaka och orättvisa människor. Det finns aldrig någonsin anledningar till att ta någon annans liv, hur är en människa ens kapabel till det?!

Jag känner verkligen hur varm jag blir inom mig samtidigt som gåshuden kyler mig på utsidan, när jag tänker på mina fina jag har omkring mig. Det är er jag värderar högst ♥, och det är ni som alltid kommer att göra mitt liv värt att leva.